Jaha, här ligger och och gäspar. Som ni kanske ser. Gäspar nonstop nu för att jag skriver ordet och ser bilderna!! AAAH. Tårarna sprutar!! Fatta om Daniel kommer in här nu och ba "menååå älsklingsgosing vaereooom?" (som om det skulle hända, haha, han skulle snarare typ "grinaru älläh??") och jag sitter här med sminket rinnandes helt rödflammig av alla salta tårar och typ "JAÄSÅTRÖTTT MEN JAG MÅSTE BLO-HO-HOGGAAA"

Idag har jag tvättat, städat, åkt till Skultuna och städat, gått ut med hunden och sedan åkt hem till Hanna och blivit serverad hemmagjord tacopizza OCH hemmagjord tobleroneglass!! Lyxigt som tusan.

HAHA justja, när jag hoppade på bussen från Skultuna så såg jag att det satt en dude längs bak i bussen och toksov, som säkert skulle hoppa av där jag hoppade på. Min första instinkt var att väcka honom men av någon jävla anledning så gjorde jag inte det?? Så han åkte med hela vägen in till stan igen, han sov fortfarande som en stock när jag hoppade av i Västerås centrum. HAHAHAHHAA. Åh vad hemskt men det är så roligt i mitt huvud! Och jag tänker att han får en rolig historia ut av det iallafall.. Undrar hur länge han sov? Jag och Hanna tänkte att det vore flippat om han inte vaknar förrän de är i Skultuna med bussen igen och inte fattat att han åkt fram och tillbaka och hoppar av som om inget hade hänt, i tron att han bara slumrade till och vaknade precis i tid att hoppa av! Fatta sen när han inser att klockan är en-två timmar mer än vad den borde, vad sjukt förvirrad han måste bli?? Vart tog tiden vägen?

Vill ta reda på vem han är så jag kan göra en uppföljning på detta äventyr..